one, two step



Nu har jag slängt i mig två stora koppar tea och laddat upp med massa värmedynor åt min ömma nacke. Snackar ut med en kär vän som jag tyvärr har tappat bort någon stans på vägen vilket jag tycker är grymt trisst, vi stod så nära en gång i tiden. Sjukt det här med att glida ifrån, men kanske kan man glida tillbaka?! Hoppas att vi kommer fram till något. I morgon funderar jag på att dra mig ut på landet till morfar, om jag mår lite bättre vill säga.

Natti♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0